Team IQBaboll

Etikett: miljöträning

Team IQBaboll >
Munkorgen

Munkorgen

Ni kanske har sett på instagram att Täva har munkorg då och då. I dag va en sån dag att hon fick ha den på sig. Hon hatar den mer över allt på denna jord och har ett knepigt beteende, hon skakar på huvudet varje gång det tar stopp i kopplet (hon skakar på huvudet på detta sätt när jag använde Haiti/gentle leader) och man får tjata på henne att kissa, när hon väl lyckats kissa så släpper hon allt, då går det att gå någorlunda bra i koppel, kan nosa å göra sina behov.

Hon har fått för vana att dra omkull mig när hon gör utfall, hon har lyckats på nått sätt räkna ut utfallsvinkeln som gör att ja ramlar och hon tror nog säkert att ja ska tappa henne så hon kan flyga på den andra stackars vovven som inte fattar varför hon beter sig så där.

Men peppar peppar ta i trä, hon har inte lyckats komma loss från mig, en gång har hon dock lyckats men då gick kopplet AV!

Men jag gillar inte riktigt denna korgen hon har, tycker inte den passar henne, den är förstor men ändå försliten. Ja kan inte ha en större storlek av denna modellen och de andra ja har provat har antingen blivit tokstora eller mini! Jag söker dock en bättre korg som INTE är av plast, vill ha en i läder men dom ja har hittat är till svensk skyddet och det känns lite väl kraftigt att ha till henne, sen är dom väldigt dyra. Hade gladeligen betalat den om ja träna/tävla svensk skyddet men nu handlar det om att hon inte ska kunna bita/skada en annan hund om ja skulle tappa henne!

Sen finns det andra anledningar till munkorgen oxå, det ligger MAT ute som ja inte vill att hon ska äta upp, sen har hon bajsätarperioder och äter allt bajs hon kan hitta ute. Dock tror ja att ja lyckats luska ut vad ja ska ge henne i maten för att detta ska försvinna, men ja är inte säker då ja har börjat ge henne detta när hon inte har bajsproblemet.

Ceep on rolling

Ceep on rolling

Jag och Täva är nästan alltid på språng. Oftast är det i bilen vi rör oss i. Det kan vara allt från att åka till flygfältet och springa runt i skogen till att leta efter nya geocatcher. Jag och hon bor mer eller mindre i bilen, alltid på språng och hon vet att när jag på mig arbetskläderna så är det dags att åka, då pips det från det ja tar på mig kläderna tills bilen rullar! Det är riktigt jobbigt å man kan bli tokig för mindre. Dock så har en del at stressen för att gå ut en promenad minskat men blivit värre när det gäller att åka på äventyr.

När vi är på flygfältet så kör jag bil, ja ni läste rätt men innan ni får rabies-anfall på mig så läs vidare, ja kör bil och Täva springer lös. Det finns så härliga slingor i skogarna som är ett par km långa. Jag puttrar i sakta takt och Täva rör sig i den hastighet som hon vill. Jag är född och uppvuxen i skogarna där ute så ja kan dessa små skogsvägar riktigt bra. Från början va det till för militärerna och öva sig att köra off-road. Jag tycker dock det minst lika kul att köra där som Täva tycker det är att springa där.

Sen har vi Tävas minst älskade ställe men tyvärr älskar ja det, stallet! Där får hon vara i en egen box med halm, yllefilt, vatten å när det är kallt, sin rosa kondom. Hon tycker det är roligt fram tills hon hamnar i boxen för det finns katter där, inget är så roligt som att jaga dessa stackars varelser som håller smådjuren borta. I bland får hon agera dörrvakt oxå å då får man skälla på de där äckliga gigantiska djuren. Men man får bara skälla om någon häst är på väg in utan det är dags, annars får man inte göra nått mot dom. Dock tycker Täva att hästar inte är så trevliga, utan mer är rädd för dom. Varför vet ja inte men tror det kan hänga ihop med att hon fick en stöt av tråden när hon va unghund

VI letar även geocatcher, det vet ni ju och vi har börjat avancera oss i vårat letande och tar svårare och svårare burkar. Täva börjar förstå vitsen med att leta efter dessa konstiga gömmor och hon hjälper till mer nu än att bara springa runt och flamsa, vilket hon är expert på. Kan inte förstå hur hon kan flamsa runt i cirklar på samma ställe om å om igen i hopp om att hitta nått, men vad det är hon letar efter har ja inte riktigt klurat ut för när det verkar som hon hittar nått så ger hon upp å byter till ett nytt ställe att snöra runt på.

Sen hade vi det där med träningen om att inte vara elak mot andra hundar. Ja det är bevisat nu att hon gör mer än låter å gör utfall, hon biter först å frågar sen, tyvärr. Hon har dock blivit värre och kan nu få för sig att göra utfall mot människor. Dock tror ja det beror på att hon nu försöker komma på vad är det hon ska göra utfall mot. Så nu blir det inte så mycket lina på promenaderna utan mer koppel och ännu mera koll från min sida så ja kan vara mer på min vakt. Om inte detta beteende försvinner snart måste ja få hjälp igen av The Red Dog, får be han komma ner från Stockholm och hjälpa mig träna. Ja börjar fundera på vad gör ja för fel. Jag har aldrig haft problem med att träna hund, aldrig haft detta bekymret med en så reaktiv hund som Täva.

ööö, E du ute å spôrar?

ööö, E du ute å spôrar?

När man bor här ute i bôggda så finns det människor man stöter på som pratar som dom i serien från Kass Humor. Det är jätteroligt att träffa dessa inbitna skôrabôrgare. Man kan inte låta bli och prata med dom för det är verkligen “hemma”. Ja pratar själv som dessa gör och mina kompisar gör det oxå. Inte riktigt lika mycket men det är snarlikt.

Ja är ute och går med Täva i spårlina för att jag ska ha koll på henne och kunna styra upp eventuella hundmöten osv. Men i dag så gick ja där på fältet, drog i backen så de döna om det. Det va människor bakom oss och även framför oss som vi skulle få möta. Upp kom ja å ja lyckades hala in den där förbannade jävla skitlinan ja har. Då stannar det ett äldre par och börja prata, det första han fråga va om jag va ute och spårade med henne. Ja förklara helt enkelt att detta är ett sätt för henne att kunna röra sig fritt under kontrollerade former. Mycket smart svara gubben.

Jag är så jäkla arg på den där förbannade jävla spårlinan! Den är stel, hal å bara allmänt jobbig att hantera, dock så är det ett riktigt märke på den och min andra superduperlina är hemma hos min mamma och min bil är DÖD, så ja fick köpa en på den lokala zoobutiken. Linan är underbar att jobba med när det är torrt ute och inte så kallt. Men jag vet inte hur många gånger Täva har vart ute på VÄGEN i just den sekunden det kommer bilar, vet inte hur många gånger hon har agerat för att jaga och det har tagit bomstopp i linan och ja har flyget en bit innan ja landar i nån geggamoja! Jag vet inte hur många gånger ja har vart irriterad för ja har trasslat in mig, FASTNAT, trampat å vart så där nöjd över att hon inte har lyckats jaga, fart fram mot andra hundar osv. Det är ganska så avslappnat att traska runt med linan, det är ett helvetes jävla jobb att hala lina hit å dit. Trasslat upp en massa trassel, frusit om händerna för man inte äger några handskar osv.

Att ca 15 meter plastbeklädd lina kan vara så otroligt bökig att hantera, ska inte en spårlina vara enkel å följsam när. man använder den?

Är det inte meningen att linan ska kunna lätt glida fram och inte fastna i var enda jävla snöboll den kan hitta i plogvallarna, sen så ska vi inte prata om alla sly å skit den kan hitta när man hittar en trevlig skogsstig mitt ute på slätta! Längtar så mycket efter mitt paket från K9-Sport som innehåller en ny spårlina, två koppel på ca 3,5 meter och ett nytt hetshalsband som ja hoppas kommer passa bättre än det ja har.

Sen längtar ja till 2-3 december, då kommer The Red Dog till mig och vi ska fortsätta att träna med Täva, han ska visa upp lite olika sätt att använda linan mer effektivt och han ska ha med sig sina hundar! Ja ni läste rätt, det är dags att träna med andra hundar och det ska bli så spännande. Vet inte alls hur det kommer att gå men ja tror det kommer bli bra tillslut. Är lite nervös för tänk om hon gör hans hundar ILLA!!! Huva men jag litar på att han ska fixa å parera upp det hela. Sen kanske han ska visa hur man cyklar med henne oxå, men ja vet inte då ja har ingen cykel.

Hur går det?

Hur går det?

Det är lite mer än en vecka sen The Red Dog va här och visa mig hur ja skulle göra med Täva. Det går en hel del rykten om att han är en typ av Caesar Millan kopia men det är han inte. Han använder inte el, stryp, stackel osv UTAN det är enbart ett brett halsband med koppel till. Han har TVÅ koppel på ca 3,5 meter långa. Anledningen till två är för att om ett koppel lossar finns det ändå ett koppel kvar. Sen använder han spårlina, ja du läste rätt. Vanlig simpel lina. Tänk va hemsk han är! Fy va han torterade Täva!

Vad va det han gjorde?
Han tog Täva på en rejäl sväng, inga ryck! Och lät henne få sniffa å bli av med energi som hon har byggt upp i kroppen. Han visa att när Täva gör utfall ska ja endast ta henne intill mig, se till att ja verkligen har ett bra tag och ignorera vad som händer, lotsas att det regnar. Tänka glada tankar och när mötet äger rum ska ja hälsa och försöka prata med den andra hundägaren. När det är dags att gå ska ja låta Täva få sniffa av området i lugnt tempo. Ja det är ren å skär misshandel att låta henne gå en promenad på ca 40 min till 2 timmar i spårlina! Stackars Täva.

Nä nu ska ja vara seriös, det är som så att Täva har en hel del överskottsenergi med en hög inre stress, detta visste ja sen innan men det är det att ja inte alltid kan få ur henne energin som exploderar vid hundmöten. Så ja fick som uppgift att få ur henne denna energi på ett sett som gör henne nytta samtidigt som ja kan klara av. Då fick det bli spårlina. Hon går runt i stan och i skogen med spårlina så hon kan kolla, sniffa, byta sida osv i hennes takt = hon får ur sig energin på ett effektivt sätt, hon går mycket längre än mig pga att hon är överallt under kontrollerade omständigheter.

Sen ska vi ha SPAN! Ja ni läste rätt igen, vi ska spana in området igenom att vi ska parkera oss på ett ställe, ja ska enbart ha koll, lägga märke till hundarna å sen strunta i dom. Vet att dom är där och så länge Täva sköter sig ska ja inte göra nått men minsta lilla stress ska ja ta henne intill mig eller gå till henne så ja kan hålla i henne. Är det som så att det går hundar på en tomt som ja har parkerat mig vid ska ja låta henne vara tills hon stressar upp och då gå iväg och sen tillbaka.

Vi har ett schema att följa, först morgonpromenad och sen span och sen kvällspromenaden. Ja ska logga detta med appen Dog Walk där man ser exakt vart ja har gått, hur länge osv. Synd bara att man inte kan logga hundmöten men man kan logga vart dom har bajsat å vart dom dricker vatten.

Har jag märkt nån skillnad på henne? Ja det har ja, inte mycket, ingen Quick fix här inte utan detta kommer ta TID, det får ta den tid det gör, huvudsaken är att hon blir mer harmonisk och hon släpper stressen. Det som oxå är annorlunda med honom är att han jobbar inte med belöningar eller röst utan enbart kroppsspråk. Det är jättesvårt för mig att släppa den biten men hon märker av att hon har gjort ett bra jobb fast hon exploderat. Den största skillnaden ja har märkt är att hennes kroppsspråk är lättare att läsa av, ja kan se när hon har lugnat ner sig och börjar lägga energi på vad det luktar ute i stället för att dra eller flänga runt. Hon har även blivit bättre inne.

Det ska bli spännande och se hur spaningen kommer i morgon. Vi har till och med TIDER att passa.

The Red Dog

The Red Dog

I morgon kommer det hända något som ja verkligen ser fram i mot. Ja ska få hjälp med Tävas problematik ang hennes utfall mot andra hundar. Jag har tröttnat på att alltid vara på min vakt, ständigt vara rädd över att det ska komma fram en hund.

Jag har vid ett flertal gånger fått backa upp mot husväggar och verkligen sagt högljutt att NEJ, HON VILL INTE HÄLSA! Det har hänt ett flertal gånger att små söta lurviga saker i flexikoppel har rusat fram i världens fart mot Täva och ja har gjort allt ja kan för att hålla henne. Men nu ska det bli ett stopp, hoppas jag.

Vet inte hur många olika tekniker ja har prövat, olika sätt att träna utan nån form av resultat. Så när ja kontaktade The Red Dog så lova han att det skulle bli ett slut på detta, men hur lång tid det tar är upp till oss. Nu handlar det verkligen INTE om nån Quick fix som tex Cesar Millan utan detta är träning och åter träning.

Han åker från Stockholm i. morgon bitti och ska möta upp mig hemma vid 13 tiden. Kan inte beskriva hur nervös jag är. Tänk om hon inte går att rehabilitera utan att hon får leva så här? Vi pratade mycket och länge om Täva, vad hon betyder, vad ja vill ha hjälp med och ja måste även träna på mitt självförtroende och försöka släppa det som hände den där sommaren då ja blev biten och Täva gick in i ett slagsmål för att skydda mig.

Hur ska detta gå? Kommer ja lyckas? Med tanke på min historia om att ALLTID misslyckas med precis allt. Det ja tycker är lite kul är att han ska prova olika halsband och koppel för att se vilket som passar henne och mej bäst, jaha? Har det verkligen en sån stor betydelse med tanke på att det är olika stumma halsband som ska provas. Troligen kommer det bli nån typ av hetshalsband så jag har ett handtag. Han använder inte andra halsband än stumma.

Tillbaka

Tillbaka

Oj vilken otrolig resa jag och Täva har gjort. Vi har flyttat från skyddsboendet till en helt egen liten skolåda i en ny stad, ny kommun å nytt län. Anledningen till att det har vart så tyst från oss att ja hade inte lyxen att få bredband i den nya lägenheten och ju mer ja strula och rota ju mer upptäckte ja det fasansfulla, detta hus är inte inkopplat till stadsnätet så det går INTE få bredband! Så ja luskar nu i ett prisvärt mobilt bredband som är kontantkort. 

Så då va det berättat och det finns säkert någon som har saknat min blogg!

Det har inte hänt så mycket mer än en enorm omställning till allt. 

Här där ja bor är nog det mest hundtätaste område ja någonsin vart på, var å varannan person som bor här äger en hund å det är bara ja som har en folkilsken, fraggmatuggande poliziehund. Många frågar till och med va ja gör med henne när hon har ett rabiat utfall å ja håller henne i halsbandet å hon tjuter, skriker å skäller. Ja det ser ju mer ut som ja misshandlar henne! Många tror ju att ja gör det eftersom hon skriker så in i vassen och det är pinsamt och jobbigt att hela tiden få skäll av en främling. 



Men i dag gick vi iväg, bort från allt, ut i skogen å Täva hitta små grodor å ja vet inte vem som hoppade mest, Täva då det va äckligt att de hoppa men nyfiken som hon är så skulle hon fram lika fort att kolla eller om det va dom små söta grodorna som ville bort från det svarta monstret. Ja vet att det finns vatten där ja bor å ja leta å leta, gena igenom en trädgård å hamna på nån mystisk stig som helt plötsligt va framme vid vattnet! Täva va överlycklig å fast hon va lös å det kryllade av kanadagäss så försökte hon inte ens simma ut till dom, det va ja lite rädd att hon skulle göra så ja va beredd att simma efter.





En pinne hittades och den blev helt plötsligt guld värd och det sluta med att Täva knappt orka gå ut i vattnet för att hämta den men jag är så otroligt glad att träningen av musklerna i bak har gett resultat. Nu passgångar hon väldigt sällan, inte ens när hon är trött i skritt, dock kan hon passgångar i trav om hon börjar bli trött men det är inte lika ofta som förr! Har tränat med viktmanchetter från csigora och vi är nu uppe i ca 15 minuter skritt med 4 enkronor i varje manschett och vi har bara använt det i bak då det är bak som är lite otränad.

Åka buss

Åka buss

I går gjorde täva nått hon ALDIG har gjort förut, hon åkte BUSS. Anledningen är att ja har ett prova-på-kort från västtrafik som funkar under 14 dagar. JAg hade möte med min PO som man får ha med hundar in. Täva tyckte det va väldigt intressant när vi gick till busskuren.

När bussen kom blev hon helt lyrisk å glömde bort all form av lydnad, lillan skrek å va upp bland månen å sväva i stress å eftersom det är tidsplanerat allt in i minsta sekund kunde ja inte stanna upp å försöka varva ner henne. Va lite tajt att hålla i en helgalen Täva, samtigti som ja hade handväska med massa papper osv som skulle redovisas, samtidigt som ja försökte fatta hur det funkar med busskort. Men ombord kom vi.

Man ska ju sitta i bak så ja hade en täva som kämpa i selen med att gå så långt bak i bussen som möjligt å när blev det så trångt i bussen? Ja har inte åkt buss på säkert 10 år! Aja, bak kom vi, ja lyckades förhindra att hela Täva va i sätet så hon bara va uppe med framtassarna (nej hon fick inte åka i sätet) å så vände hon sig om och Täva visste varken ut eller in. Ja trassla med bälte å Täva fatta inte alls att bussen rörde sig.

Resan dit gick över förväntan, det tog ett par minuter innan hon kunde varva ner å lyssna å ja bad henne lägga sig ner, det gick inte så bra utan hon fick hjälp med att varva ner mer igenom att ja höll i henne å så klappa ja henne så hon skulle lugna sig. Lite pip å frustration innan hon la sig ner själv.


Bussen skulle ju sniffas på, varje millimeter av det hon kom åt. JIsses, hennes nos har nog aldrig jobbat så hårt nån gång. Men efter hon sniffat klart under “läg dig” så gick hela resan förvånansvärt smärtfritt, halva resan (resan tar ca 15 minuter) så va hon avslappnad å kunde “njuta” av resan.

I stan sen såg ja att ja va en hel timme förtidig, ja knata in på Pressbyrån å satt å greja mig med plattan (gratis wi-fi) medans täva fick ligga å försöka att inte hälsa, tyvärr förstår inte folk att står det under träning så låt bli hunden men efter ett par tillsägelser till Täva låg hon kvar när människor gick förbi henne.


När ja såg att det va snart dags för mötet knata ja ut, tog en cigg å la Täva brevid mig, då går det en annan hund på andra sidan vägen, ja hade inget godis, ingen leksak, inget att belöna henne med Men nu ska ni få höra, Täva låg kvar hela tiden. Visst va hon på helspänn och det kom både pip å ljust morr men hon LÅG KVAR! Helt otroligt, nu va den andra hunden på avstånd som ja vet går att bryta henne på med typ leksak men ja tänkte att ja provar. Ja belöna henne med rösten på ett mjukt å snällt vis, inte för fjompigt då hon varvar upp av det, inte för hög ton då hon skjuter i taket av det utan bara neutral ton. 

Inne hos PO va hon en mardröm, det va så mycket myror i bena, hon explodera, ville INTE slappna av för fem öre å ljuda konstant hela tiden i 2,5 timmar å det spela INGEN roll vad ja en gjorde. Det visa sig att det va nödigt fast ja rasta henne rejält innan vi åkte. Vet ja det att det ska rastas före och efter resan då stressen gör henne nödig.

Resan hem gick jättebra, hon gick bakom mig i bussgången, hon la sig rätt efter en halvvändning i sätena, å “njöt” av resan. Det satt en kille framför oss som hon körde näsan i men det sa ja ifrån så när vi gick av bussen strunta hon honom å hon lyckades förstå att hon skulle gå bakom så hon backa in mellan sätena å lät mig resa på mig först å sen gick hon bakom. Enda gången hon fick en stresstopp va när ja skulle trycka på “stopp” för hon trodde ja skulle resa på mig. Men den försvann lika snabbt som den kom.


Va lite roligt då busschauffören fråga va det va för hund, ja svara Schäfer, han svara jo men det ser ja men va ska hon tränas till? (Han såg å fatta att hon tränades eftersom det står under träning) å ja svara att hon ska bli en assistanshund om hon klarar provet. Jaha svara han, min dotter hade en schäfer som skulle bli polishund. Tänk va roligt, en som ser å förstår. Han fick mycket beröm av mig när resan va klar.

Upp till bevis!

Upp till bevis!

I går fick Täva bevisa att våran träning med att slappna av på nya miljöer och ha koll på mig utan att stressa upp för mycket.

Ja hade möte med PO och man får ha med sig hundar in om dom uppför sig, Täva e ju inte den hunden som uppför sig, det ska gnällas, pipas, traja, inte lyssna osv. Men igår tog ja in henne i hennes arbetsutrustning och visst va hon uppvarvad, stressen låg på gränsen å det va lite bestämda toner från mig ang att i te hälsa, varken människa eller hund.

Men när vi satte oss ner, började prata så börja Täva jobba, först med sig själv med att varva ner och det tog lite för lång tid enligt mig men eftersom hon inte har tränat mer än ca 3 veckor seriöst.

När hon kom till så pass ro att hon kunde börja jobba, min PO sa att Täva va som en spegel på mig, så fort ja blev upprörd så börja Täva och att bli orolig, sökte kontakt med mig så ja kunde gosa med henne. När ja varva ner så gjorde hon det oxå, tog lite tid men hon slappna av så pass att hon låg bra med huvudet på golvet å andades normalt!

Ja kan inte va mer än så där äckligt överdrivet stolt över henne och när ja skulle träffa min PO för första gå gen va ja så nervös, så rädd, å hade en isklump i magen å på gränsen till panik. Men efter ja kom in å Täva började jobba så blev ja bättre. Tillslut va ja så “fri” att ja kunde prata om det som skulle pratas om.


Synd bara att hon inte kommer klara provet då hon tar för lång tid att slappna av plus hon e ju ilsk på andra hundar. Men ja ger inte upp, inte än i alla fall! 


Glöm inte att följa oss på Instagram och Facebook! 

Knäppa Täva!

Knäppa Täva!

Täva är en ängel när vi är på Preem i Götene, hon uppförsig exakt som ja vill att hon ska göra men så fort vi går in på nått annat ställe, räcker med trappuppgången brevid oss så ballar hon ur å det blir totalt kaos å hon håller inte ens ihop igenom dörren in men på Preem kan folk gå förbi, prata med oss, sitta brevid oss, gå på toa osv.


Ja kan gå på toa och hon vet att hon ska lägga sig ner och ligga där å vänta i vårat lilla bås, ja tränar på att gå på offentliga toaletter då ja tycker dom e snuskiga men Preems är rätt rent på plus ja har ju min lilla tjej som stöd. Hon ligger snällt å väntar tills ja är klar, visst luktar hon på varje millimeter på golvet men när hon märker ja behöver stöd slutar hon å ger mig en lugnande blick!


Men när vi ska ut från båset, ja då e full rulle, då håller hon inte ihop alls för det finns en stor spegel som det bor en svart hund i, den måste man allt kolla in ett par gånger eller vilja dricka vatten ur handfatet eller klättra upp å gå på handfaten!

Men jag har inte bestämt mig än hur ja ska göra, ja får inte nån respons eller viljan att vara med å träna å alla tror täva är en livsfarlig hund som äter flexifluffar till frukost så alla går åt andra hållet ELLER så tränger dom oss så vi får vika av eller ja har en hund med världens utfall.

Så ja ska ge denna månad ut å se om ja kan få nån respons på träningen, för det är två grejer, ett är att hon ska slappna av på nya ställen å inte bara Preem, det andra är ju så klart då hennes fixide att äta andra hundar. Så om du har svängen förbi Götene å vill träna hund så hör av dig. Du kan skriva till mig på Instagram (pekar på instagrambilderna eller sök efter Teamiqbadboll) eller mail teamiqbadboll@gmail.com eller på facebook (pekar åter igen på vänster sida eller sök efter Team IQBadboll på facebook)

Ja kan stort sett när som å det e bara att höra av sig!

Oj så länge!

Oj så länge!

Förlåt att ja inte har hunnit med er, alla min kära följare som vill veta hur det går med min demon. Jag har ännu inte fått listan över när det är dags för tester men det har hänt en del ändå!

Jag har fått tillstånd att vara inne på Ica, inte inne inne utan mellan dörrarna så att säga för att miljöträna. Å jösses va äckliga dörrarna är som öppnas å stängs hela tiden å sen så är det en rulltrappa brevid och bakom där vi bruka sitta finns det en hiss och den väsnas. Fast ändå, sista gången vi satt på Ica så va hon så duktig, hon va tyst, hon sprang inte runt, fick inga överslag, hon bara satt å titta på helspänn!



Vi har även vart inne i den ena optikern som tyckte det va så spännande å lyssna på tävas historia, han hade sett henne på facebook och en tjej som jobba i skoaffären (handelshus) tyckte ja skulle gå till tidningen och berätta va ja gjorde, ja anser att täva inte är redo att att visas upp än!



Som ni ser använder ja en grimma, en del kommer skrika HALTI å andra typer av grimma är tortyrredskap kan hålla klaffen. För det första är det ingen halti, utan den Gentle trainer och funkar inte riktigt som en halti utan denna ställer man in så den sitter bakom käken så hon kan öppna munnen helt och visst, den sitter högt upp men då Täva är vrålstark, sniffig (hon ska sniffa på precis vart enda dammkorn som finns i världen) och ja går med kryckor, i bland en å i bland två. Hon ska dra iväg för hon kopplar inte riktigt att hon jobbar ännu utan tror det e bara ett äventyr på stan. För att ja ska kunna ha en chans att hålla henne vid ett utfall som inte ja va beredd på eller kunna styra upp huvudet å berömma att hon går fint i stället för att dra som en dammsugare. NU får ni tycka ja e korkad, dum å de e bättre ja tränar på att gå fint i koppel, ja tränar det oxå! Men just i affärer, vid ställen där det är mycket hundar/folk/doft så får hon gå i enbart grimman, men är ja lite mer själv (typ en söndag å ingen är vaken) kan ja koppla ihop halsbandet med grimman och ja hon blir lika stark då som utan grimman och vi tränar på att gå på höger (jobb sidan) men ändå vet ja att ja kan med lätthet korrigera hennes dragande å sniffande. Då det blir både halsband och grimma. Grimman ska jobbas bort!

Hundmöten går si så där, ena stunden är hon ett monster, ska äta upp den andra hunden och efter råd från min instruktör ska ja inte kampa utan låta henne få leksaken i stället, det funka inte så bra så det sluta med bytesleken tills ja fick ner henne i varv så hon kunde tänka klart igen. För mig sluta det med “plåster” på fingret, en irriterad, förbannad å arg matte (ej på hunden) utan på Terry som prompt skulle köra barnvagn å fastna, skrek å va arg för vagnen satt fast, så ja satte honom i vagnen å så fick han sitta där riktigt arg å sur för han hamna i vagnen, samtidigt som ja fick bolla leksaker å kampa som belöning för hon kom tillbaka med leksaken å så en ny å säga åt den trotsiga tvååringen att sitta kvar i vagnen. Men hon fick sin kudde som belöning som hon fick bära medans ja sura av mig å körde vagnen.


Nyss hade vi hundmöte med labben å då fick hon bära min handväska å ja försökte få henne att hålla fast den, nu mötte vi aldrig hunden men det va labben, han va lugn å täva reste inte ens ragg! Men då va hon ju inte i jobb utan bara Svenssonhund! Duktig tjej!

Jag har även fått tillstånd av chefen på Preem i götene att ja får ta med Täva in i butiken när ja handlar när hon har täcke på sig, ja väntar nu bara på att få en lapp från han som ja kan visa upp för de andra personalen om de blir gnäll om ja tar med henne in. Det kan va allt från att vi handlar till att vi sitter å miljötränar i ett hörn.

Vi tränar olika saker, som att öppna dörrar på knappar, går si så där, måste komma på ett bra sätt, vet inte om ja vill ha nosdutt eller om ja vill ha tassarna. Många har ju att man ska hålla in i ett par sekunder innan dom öppnas å dom ja tränar med öppnas så fort man petar på knappen. Där inne får ja va, är två bankomater där, en gammal bank så allt filmas, är glasrutor mm så det e ju som en glasbur med två bankomater.



Men innan vi tar en stadsmur åker vi till nått ställe som ja kan släppa henne fri, så hon får springa av sig överskottsenergin så hon är lite trött, det blir enklare så!

Jag har även träffat instruktören och hon har visat mig hur ja ska göra när täva får överslag, hur ja ska lugna, visa hur omvänt lockande funkar så vi tränar på sånt man ska göra med en valp, inte en 6 år gammal hund! Hon äter fortfarande maxrelax å ja börjar se en viss skillnad, inte alls lika överstressade, lugnar ner sig lite fortare, får inte riktigt lika många överslag men visst är hon på max men så länge hon kan hantera det själv utan överslag får hon vara där. Hon har titten det i snart tre veckor eller om de e mer än tre veckor vet ja inte men det har börjat ge resultat! Pälsen är bättre, hon är bättre i magen, hon mjällar inte lika mycket förutom när hon får ett extremt överslag, då e hela hon vit!

%d bloggare gillar detta: