Team IQBaboll

Kategori: Promenad

Team IQBaboll > Promenad
Ceep on rolling

Ceep on rolling

Jag och Täva är nästan alltid på språng. Oftast är det i bilen vi rör oss i. Det kan vara allt från att åka till flygfältet och springa runt i skogen till att leta efter nya geocatcher. Jag och hon bor mer eller mindre i bilen, alltid på språng och hon vet att när jag på mig arbetskläderna så är det dags att åka, då pips det från det ja tar på mig kläderna tills bilen rullar! Det är riktigt jobbigt å man kan bli tokig för mindre. Dock så har en del at stressen för att gå ut en promenad minskat men blivit värre när det gäller att åka på äventyr.

När vi är på flygfältet så kör jag bil, ja ni läste rätt men innan ni får rabies-anfall på mig så läs vidare, ja kör bil och Täva springer lös. Det finns så härliga slingor i skogarna som är ett par km långa. Jag puttrar i sakta takt och Täva rör sig i den hastighet som hon vill. Jag är född och uppvuxen i skogarna där ute så ja kan dessa små skogsvägar riktigt bra. Från början va det till för militärerna och öva sig att köra off-road. Jag tycker dock det minst lika kul att köra där som Täva tycker det är att springa där.

Sen har vi Tävas minst älskade ställe men tyvärr älskar ja det, stallet! Där får hon vara i en egen box med halm, yllefilt, vatten å när det är kallt, sin rosa kondom. Hon tycker det är roligt fram tills hon hamnar i boxen för det finns katter där, inget är så roligt som att jaga dessa stackars varelser som håller smådjuren borta. I bland får hon agera dörrvakt oxå å då får man skälla på de där äckliga gigantiska djuren. Men man får bara skälla om någon häst är på väg in utan det är dags, annars får man inte göra nått mot dom. Dock tycker Täva att hästar inte är så trevliga, utan mer är rädd för dom. Varför vet ja inte men tror det kan hänga ihop med att hon fick en stöt av tråden när hon va unghund

VI letar även geocatcher, det vet ni ju och vi har börjat avancera oss i vårat letande och tar svårare och svårare burkar. Täva börjar förstå vitsen med att leta efter dessa konstiga gömmor och hon hjälper till mer nu än att bara springa runt och flamsa, vilket hon är expert på. Kan inte förstå hur hon kan flamsa runt i cirklar på samma ställe om å om igen i hopp om att hitta nått, men vad det är hon letar efter har ja inte riktigt klurat ut för när det verkar som hon hittar nått så ger hon upp å byter till ett nytt ställe att snöra runt på.

Sen hade vi det där med träningen om att inte vara elak mot andra hundar. Ja det är bevisat nu att hon gör mer än låter å gör utfall, hon biter först å frågar sen, tyvärr. Hon har dock blivit värre och kan nu få för sig att göra utfall mot människor. Dock tror ja det beror på att hon nu försöker komma på vad är det hon ska göra utfall mot. Så nu blir det inte så mycket lina på promenaderna utan mer koppel och ännu mera koll från min sida så ja kan vara mer på min vakt. Om inte detta beteende försvinner snart måste ja få hjälp igen av The Red Dog, får be han komma ner från Stockholm och hjälpa mig träna. Ja börjar fundera på vad gör ja för fel. Jag har aldrig haft problem med att träna hund, aldrig haft detta bekymret med en så reaktiv hund som Täva.

ööö, E du ute å spôrar?

ööö, E du ute å spôrar?

När man bor här ute i bôggda så finns det människor man stöter på som pratar som dom i serien från Kass Humor. Det är jätteroligt att träffa dessa inbitna skôrabôrgare. Man kan inte låta bli och prata med dom för det är verkligen “hemma”. Ja pratar själv som dessa gör och mina kompisar gör det oxå. Inte riktigt lika mycket men det är snarlikt.

Ja är ute och går med Täva i spårlina för att jag ska ha koll på henne och kunna styra upp eventuella hundmöten osv. Men i dag så gick ja där på fältet, drog i backen så de döna om det. Det va människor bakom oss och även framför oss som vi skulle få möta. Upp kom ja å ja lyckades hala in den där förbannade jävla skitlinan ja har. Då stannar det ett äldre par och börja prata, det första han fråga va om jag va ute och spårade med henne. Ja förklara helt enkelt att detta är ett sätt för henne att kunna röra sig fritt under kontrollerade former. Mycket smart svara gubben.

Jag är så jäkla arg på den där förbannade jävla spårlinan! Den är stel, hal å bara allmänt jobbig att hantera, dock så är det ett riktigt märke på den och min andra superduperlina är hemma hos min mamma och min bil är DÖD, så ja fick köpa en på den lokala zoobutiken. Linan är underbar att jobba med när det är torrt ute och inte så kallt. Men jag vet inte hur många gånger Täva har vart ute på VÄGEN i just den sekunden det kommer bilar, vet inte hur många gånger hon har agerat för att jaga och det har tagit bomstopp i linan och ja har flyget en bit innan ja landar i nån geggamoja! Jag vet inte hur många gånger ja har vart irriterad för ja har trasslat in mig, FASTNAT, trampat å vart så där nöjd över att hon inte har lyckats jaga, fart fram mot andra hundar osv. Det är ganska så avslappnat att traska runt med linan, det är ett helvetes jävla jobb att hala lina hit å dit. Trasslat upp en massa trassel, frusit om händerna för man inte äger några handskar osv.

Att ca 15 meter plastbeklädd lina kan vara så otroligt bökig att hantera, ska inte en spårlina vara enkel å följsam när. man använder den?

Är det inte meningen att linan ska kunna lätt glida fram och inte fastna i var enda jävla snöboll den kan hitta i plogvallarna, sen så ska vi inte prata om alla sly å skit den kan hitta när man hittar en trevlig skogsstig mitt ute på slätta! Längtar så mycket efter mitt paket från K9-Sport som innehåller en ny spårlina, två koppel på ca 3,5 meter och ett nytt hetshalsband som ja hoppas kommer passa bättre än det ja har.

Sen längtar ja till 2-3 december, då kommer The Red Dog till mig och vi ska fortsätta att träna med Täva, han ska visa upp lite olika sätt att använda linan mer effektivt och han ska ha med sig sina hundar! Ja ni läste rätt, det är dags att träna med andra hundar och det ska bli så spännande. Vet inte alls hur det kommer att gå men ja tror det kommer bli bra tillslut. Är lite nervös för tänk om hon gör hans hundar ILLA!!! Huva men jag litar på att han ska fixa å parera upp det hela. Sen kanske han ska visa hur man cyklar med henne oxå, men ja vet inte då ja har ingen cykel.

Hur går det?

Hur går det?

Det är lite mer än en vecka sen The Red Dog va här och visa mig hur ja skulle göra med Täva. Det går en hel del rykten om att han är en typ av Caesar Millan kopia men det är han inte. Han använder inte el, stryp, stackel osv UTAN det är enbart ett brett halsband med koppel till. Han har TVÅ koppel på ca 3,5 meter långa. Anledningen till två är för att om ett koppel lossar finns det ändå ett koppel kvar. Sen använder han spårlina, ja du läste rätt. Vanlig simpel lina. Tänk va hemsk han är! Fy va han torterade Täva!

Vad va det han gjorde?
Han tog Täva på en rejäl sväng, inga ryck! Och lät henne få sniffa å bli av med energi som hon har byggt upp i kroppen. Han visa att när Täva gör utfall ska ja endast ta henne intill mig, se till att ja verkligen har ett bra tag och ignorera vad som händer, lotsas att det regnar. Tänka glada tankar och när mötet äger rum ska ja hälsa och försöka prata med den andra hundägaren. När det är dags att gå ska ja låta Täva få sniffa av området i lugnt tempo. Ja det är ren å skär misshandel att låta henne gå en promenad på ca 40 min till 2 timmar i spårlina! Stackars Täva.

Nä nu ska ja vara seriös, det är som så att Täva har en hel del överskottsenergi med en hög inre stress, detta visste ja sen innan men det är det att ja inte alltid kan få ur henne energin som exploderar vid hundmöten. Så ja fick som uppgift att få ur henne denna energi på ett sett som gör henne nytta samtidigt som ja kan klara av. Då fick det bli spårlina. Hon går runt i stan och i skogen med spårlina så hon kan kolla, sniffa, byta sida osv i hennes takt = hon får ur sig energin på ett effektivt sätt, hon går mycket längre än mig pga att hon är överallt under kontrollerade omständigheter.

Sen ska vi ha SPAN! Ja ni läste rätt igen, vi ska spana in området igenom att vi ska parkera oss på ett ställe, ja ska enbart ha koll, lägga märke till hundarna å sen strunta i dom. Vet att dom är där och så länge Täva sköter sig ska ja inte göra nått men minsta lilla stress ska ja ta henne intill mig eller gå till henne så ja kan hålla i henne. Är det som så att det går hundar på en tomt som ja har parkerat mig vid ska ja låta henne vara tills hon stressar upp och då gå iväg och sen tillbaka.

Vi har ett schema att följa, först morgonpromenad och sen span och sen kvällspromenaden. Ja ska logga detta med appen Dog Walk där man ser exakt vart ja har gått, hur länge osv. Synd bara att man inte kan logga hundmöten men man kan logga vart dom har bajsat å vart dom dricker vatten.

Har jag märkt nån skillnad på henne? Ja det har ja, inte mycket, ingen Quick fix här inte utan detta kommer ta TID, det får ta den tid det gör, huvudsaken är att hon blir mer harmonisk och hon släpper stressen. Det som oxå är annorlunda med honom är att han jobbar inte med belöningar eller röst utan enbart kroppsspråk. Det är jättesvårt för mig att släppa den biten men hon märker av att hon har gjort ett bra jobb fast hon exploderat. Den största skillnaden ja har märkt är att hennes kroppsspråk är lättare att läsa av, ja kan se när hon har lugnat ner sig och börjar lägga energi på vad det luktar ute i stället för att dra eller flänga runt. Hon har även blivit bättre inne.

Det ska bli spännande och se hur spaningen kommer i morgon. Vi har till och med TIDER att passa.

Tillbaka

Tillbaka

Oj vilken otrolig resa jag och Täva har gjort. Vi har flyttat från skyddsboendet till en helt egen liten skolåda i en ny stad, ny kommun å nytt län. Anledningen till att det har vart så tyst från oss att ja hade inte lyxen att få bredband i den nya lägenheten och ju mer ja strula och rota ju mer upptäckte ja det fasansfulla, detta hus är inte inkopplat till stadsnätet så det går INTE få bredband! Så ja luskar nu i ett prisvärt mobilt bredband som är kontantkort. 

Så då va det berättat och det finns säkert någon som har saknat min blogg!

Det har inte hänt så mycket mer än en enorm omställning till allt. 

Här där ja bor är nog det mest hundtätaste område ja någonsin vart på, var å varannan person som bor här äger en hund å det är bara ja som har en folkilsken, fraggmatuggande poliziehund. Många frågar till och med va ja gör med henne när hon har ett rabiat utfall å ja håller henne i halsbandet å hon tjuter, skriker å skäller. Ja det ser ju mer ut som ja misshandlar henne! Många tror ju att ja gör det eftersom hon skriker så in i vassen och det är pinsamt och jobbigt att hela tiden få skäll av en främling. 



Men i dag gick vi iväg, bort från allt, ut i skogen å Täva hitta små grodor å ja vet inte vem som hoppade mest, Täva då det va äckligt att de hoppa men nyfiken som hon är så skulle hon fram lika fort att kolla eller om det va dom små söta grodorna som ville bort från det svarta monstret. Ja vet att det finns vatten där ja bor å ja leta å leta, gena igenom en trädgård å hamna på nån mystisk stig som helt plötsligt va framme vid vattnet! Täva va överlycklig å fast hon va lös å det kryllade av kanadagäss så försökte hon inte ens simma ut till dom, det va ja lite rädd att hon skulle göra så ja va beredd att simma efter.





En pinne hittades och den blev helt plötsligt guld värd och det sluta med att Täva knappt orka gå ut i vattnet för att hämta den men jag är så otroligt glad att träningen av musklerna i bak har gett resultat. Nu passgångar hon väldigt sällan, inte ens när hon är trött i skritt, dock kan hon passgångar i trav om hon börjar bli trött men det är inte lika ofta som förr! Har tränat med viktmanchetter från csigora och vi är nu uppe i ca 15 minuter skritt med 4 enkronor i varje manschett och vi har bara använt det i bak då det är bak som är lite otränad.

Trixie hundskor

Trixie hundskor

Täva är ingen asfaltshund så hon får varje vår, sommar å tidig höst problem med tassarna, hennes hud på trampdynorna försvinner, precis som att det slipas ner eller så lossnar det. Det börja när hon fick en kraftig allergisk reaktion och sen kommer det varje år. Ja tror hon har för mjuk hud eller  så är den för tunn.


För att lösa problemet fick det bli skor, Täva hatar mig varje gång ja tar på henne skorna och man kan se att hon planerar att mörda mig när ja sover. Men jag har som vanligt problem, det är henne, inte för att hon går konstigt utan det är de att hon har stora tassar men smala ben. Det gör att ja får svårt att få dom att sitta kvar. Är det nån som har nått tips?

Skorna:

Jag är mycket nöjd, mer än nöjd. Jag har även till baktassarna. Skorna kommer från CsiGoras Hundbutik. Som vanligt när man beställer där ifrån är leveransen så snabb, till och med så snabb att ja får leveransen innan ja får ett sms från posten. Dessa skor har en rejäl sula, låter lite kul när hon går på asfalten om henne. Men hon har ett rejält grepp, märkt det när hon ska upp å klättra på saker eller när hon går på branten. Mjuka och sköna innuti, reflex så klart! 

Solig promenad

Solig promenad

I dag är en sån där dag som gör att man blir arg på sin kropp att den inte vill sammarbeta med mig. Ja kan inte gå en längre sträcka utan det gör ont. Så det fick bli att ta med kameran och låta damen rasta sig själv med att leka i skogen medans ja satt på en sten och fiffelura och ha koll på så det inte kom någon annan hund. Det passera en hund som intr gjorde nått väsen från sig och täva va ju helt lös och ja fotografera henne. Så ja fick läggs ner kamran på marken och sakta ta på henne ett halsband med koppel och mata henne med torkad blodpudding. 


Sen fick hon nån idé att äta vitsippor och en torkad pinne. Vart hon får alla idéer från vet ja inte men ja har för mig att vitsippor är giftiga men hon spotta ut dom å at nått annat som liknande vitsippor. Tydligen va det gott för hon gick där å gallra som en kossa!

Jag såg att ja fick med mig men lilla fjärrkontroll till kameran så det blev några foton på mig å henne, men det är så svårt att få en bra bild då fjärrkontrollen är så känslig eller så är det kameran så det är svårt att gömma kontrollen på korten.


Så ja får leva med att det är lite fult på bilderna med kontrollen eller leta efter nån annan kontroll. Denna är en billig sak från wish, har inte hitta nån kontroll i svensk handel för nikon men har du tips om vart man kan köpa det så berätta det.

Bilderna är tagna med en Nikon D3000 med orginal DX 18-55 mm med sportläge på kameran.

Ingen halti!

Ingen halti!

Är så glad, Täva fixa fram och tillbaka till affären utan att jag hade Haltin på. Visst va det vissa gånger ja fick säga ifrån för hon drog så mycket men hon fixa det! Jag hade med haltin i fall om att hon skulle börja dra för mycket så ja inte skulle orka hålla i mot henne men ja gick med enbart ETT finger i kopplet och tre i ledhandtaget. 



Underbart väder och ja gjorde det svårt för henne då hon inte fått någon morgonrastning utan gjorde det samtidigt som ja gick till affären, hon fick så klart både kissa och bajsa men endast när ja sa det, så hon lär sig att man inte rastar sig när man jobbar. Då står ja helt still på en och samma plats, ger henne full koppellängd, nu är det ca 160 cm, och säger kissa/bajsa. Det beror på om hon har bajsat innan, men hon skötte det så snyggt plus hon sniffa knappt nått på promenaden. 

Sen mötte vi en två hundar, det blev tyvärr ett morrande/gurglande utfall innan ja lyckades få fram mjukosten. Ja satte henne ner, vände mig med ryggen mot hundarna och mata henne med mjukost, när dom skulle passera fortsatte ja så vi hela tiden hade ryggen i mot, ett par snabba tittande, ett försök till utfall till men hindrades, och ja är så glad över att den andra hundägaren TROTTS flexi höll in sina hundar och väntade tills ja fick Täva att sitta med ryggen i mot, gick snabbt förbi med sina hundar och sen va det över!

När vi gick från affären satt det nån liten vit hund där och Täva va eld och lågor innan ja fatta varför hon va så uppjagad. Så vi tog avstånd och passera den lilla vita hunden som snällt va där utan ett ljud! Då blev ja glad å berömde henne flitigt då hon inte ens gjorde ett försök till anfall.

Julius K9 I-Belt

Mitt Julius K9 I-Belt kom dagen innan vi åkte på äventyr igenom landet och ja säger bara en sak, JAG ÄLSKAR DET. Det sitter fast mellan halsband, bröstband och magband på henne så även om hon får för sig att slingra sig ur selen sitter hon fast i halsbandet. Jag vill gärna ha ett band mellan bröst och mage så det finns en del tryckutgjämnare över bogen. Visst är det lite finurligt att få på henne selen nu då ja använder Julius K9 hetshalsband, det använder ja för ja vet att hon gillar det, är ett extra handtag att hålla i om hon skulle få för sig nått å sen är det snyggt. 


Hade önskat att det va en större platta över bröstbenet, knölen ni vet så det va skönare att ha på sig och ännu mer utjämnande för henne då hon är dåligt musklad just där, vilket vi oxå ska jobba på men vet inte hur bara, har du nått tips? Jag har ju den andra chestpaden men den finns ingen extra rem mellan halsbandet och resten av selen, ingen symaskin heller så ja ska se om ja kan komma på nått. Sen har ja bett min sponsor uppfinna lösa ringar till selen som ska sitta fast som väskorna, med kardborre och sitta fram i ringarna på selen. Men exakt hur än vet vi inte så det gnuggar vi knölarna på. Det ska vara så pass hållbart att hon ska kunna göra utfall utan att det lossnar. Det ska vara i stället för att ja har ledhandtaget i plastringarna som väskorna ska sitta i, halva, nästan hela selen blir förstörd om de skulle gå sönder. 

Träningen fortsätter

Träningen fortsätter

Skrev ju om att ja börjat nöta handtäcken, å vi nöter å nöter, men vet inte om det ger resultat eller inte eller så anser hon det e onödigt att kunna för så fort det kommer minsta lilla störning så släpper hon allt! Men det e bara att fortsätta nöta, det kan ju va att det e ganska nytt att bo här fortfarande.


Sen hitta ja en video på youtube om hur dom lär in att varna för ångest, ja täva kan ju varna när det blir för jobbigt för mig men då e det redan försent. Denna video visa hur man shjepa in ett önskat beteende ihop med ett ljudligt kommando och ett handtäcken, handtäcknet är det man vanligtvis gör när man börjar få ångest eller när det e jobbigt överlag.

Så stackars täva får lära sig att gilla handtäcken varken hon vill eller inte. Jag vet ju hur ja gör när det är jobbigt så ja ska bara få henne att trycka hårdare på mitt ben med sin nos, blir som en frysmarkering ihop med fokus. Mitt handtäcken blir mitt fingerduttande. Ja duttar fingertopparna mot tummen från pekfinger till lillfinger och tillbaka, när det börjar bli ännu jobbigare blir det bägge fingrarna å tillslut börjar ja skruva på mig å visa andra obehag.

Jag har ju även googlat, sökt på instagram (följer en del konton oxå), kollat på pintrest å youtube om vad det är för selar dom använder i USA (i Sverige är det en vest) och många har faktiskt julius eller kopior av olika slag men då ja vill ha ett extra handtag som ja kan hålla i så han kan leda mig, så ja känner att ja har mer stöd från henne än ett koppel ger å sett att många använder typ ett kortkloppel med krok i var ände på ca 50 cm långt som dom fäster i sidoringar eller liknande men julius har inte den fuktionen om man inte köper den med just ringar men finns bara i svart! Så jag såg att många fäster sina draghandtag, extra mobility handel i dom avlånga plastringarna som man fäster väskorna i. 


Pratat med min kära sponsor K9-Sport om att se om vi kan fixa ett sånt handtag till mig å Täva. Ja prova att använda mitt korta lydnadskoppel (oxå från honom) å det blev lagom att lägga i två lager till mig så nu vet ja hur långt det ska vara, å så inte trä i ringen utan en krok i var ände och han ska kolla på va han kan knopa ihop. När ja prova att gå en kortare träningsrunda så kände ja mer kontroll, trygghet och hon kom lagom långt fram, dock så hade ja så ont i kroppen så täva fick ha haltin i förebyggande syfte då ja ville veta att ja hade styrka att hålla henne i fall hon blev triggad av en annan hund.


Men Täva skötte sig ganska bra, hon gick bra fast det va löst koppel å ja höll i handtaget. Selen höll kan ja låva, hon gjorde ett skutt ut i skogen men det tog stopp ganska fort då hon inte alls va beredd på att ja höll henne i selen.

Arla miljöprojekt – våtmark

Arla miljöprojekt – våtmark

Det har kommit en ny rutin här hemma, den är inte riktigt perfekt än men till 95% i alla fall, nu mera följer täva med till dagis! För att slippa stressen som blir på morgonen å att hon bara ska få en snabbis utanför dörren å sen in, äta under enorm stress då ja försöker få på en trotsig valp kläder, å nu när det är snö ute så är det ännu mer kläder som ska på. Huva, blir ju bara stressad av att skriva detta å det funkar inte i min hjärna!

Så nu mera följer täva med, ja får lite mer tid på morgonen att vakna, jaga en valp som springer runt med rumpan bar för han skulle ju på “foppa” när blöjan åkte av. På med en massa kläder på honom, inse att ja skulle gått ut 10 minuter tidigare då bilen ser ut som en snögubbe!

Öppnar skuffen å släpper in piplisa som har sjungit opera i hallen å vägrat att gå på min högra sida å försöker tränga sig i mellan mig å valpen då valpen inte vill hålla mamma i handen utan kan gå själv. Nej han kan inte gå själv i trappan å är livrädd att han ska ramla. Så tack vare kopplet ja fick av min älskade sponsor K9-Sport är det nu lite lättare att styra upp henne för ja slipper koppeltrassel!

I alla fall, när hon är i skuffen ligger hon med öppen baklucka, ja försöker få in valpen i bilen å få fast han i stolen, sen säger ja åt täva att gå å kissa, hon dundrar ut från bilen, kissar snabbt å sen in, då har ja hunnit få fast valpen, stängt hans dörr å gått bak, stänger för Täva, borsta bort snö, startar snögubben, å skrapar rutor å sen åker vi till dagis.

Valpen älskar dagis så det blir snabb å smärtfri lämning med både kramar å pussar, snabbt pratande med lärarna å eventuellt några av föräldrarna.

Nu är täva taggad i bilen, hon vet va som ska hända nu, vi ska åka till våran plats! Platsen med tre pölar med vatten, änder, fåglar å en massa lukter, snö, å bara springa runt å leka! Där kan vi vara upp till en halvtimme beroende på vilken färg täva har på tungan, hon får inte ändra sin färg från rosa till lila/blå toner! 


Det är en naturlig rening av lätt förorenat vatten som naturen själv tar hand om, helt ofarligt men så smart! Dels blir det en vacker natur, på sommaren går det kossor i en hage, det är olika typer av fåglar och det är lungt å skönt fast värmeverket ligger en bite bort, en stor väg går precis brevid men ändå, man kopplar bort allt å bara njuter av att det finns en så välskött plats ma kan åka till, släppa täva å bara knalla på vart man nu går, man kan gå runt pölarna eller upp mot värmeverket så man hamnar i skogen.


Detta är tyvärr den enda infon som finns, synd då ja verkligen uppskattar detta, tycker det är en bra idé!

Blir inte alltid som man tänkt sig

Blir inte alltid som man tänkt sig


Det blir inte alltid som man tänkt sig när man ska fota barn och hund ihop, det ska trajas, gnällas, vägra sitta still, vägra lyssna, smita och så vidare.

Det gäller inte bara valpen utan även Täva ska man få att vara still! Täva tänker bara på belöning, leksak eller att kanske få en leksak när hon vart stilla i ett par minuter. Å eftersom det är trist med vagn å hund så försöker ja få olika fina kort på dessa två men i bland blir det ändå inte som man tänkt sig. Här över ser du en typisk bild på dessa två! Här nere ser ni den bilden ja valde som dagens promenadbild! Ja du läste rätt, på en tisdag! Valpen har inte dagis i dag då det är stängt.

Vi fick hundmöte av en goldenhane som är ute och går med sin husse i flexi, jag vet inte om denna hund är agresiv eller nått då ja aldrig har mött han så nära och Täva går lös! Så ja parkera barnvagnen å bromsar den, kopplar upp Täva som inte har fattat att det är hundmöte på g å ja använder strypet i förebyggande syfte, då vet ja att hon inte kommer loss, ställer mig ca en meter från vagnen så ja vet att hon inte kommer åt honom eller nån risk att ja välter vagnen. Stoppar ena handen i fickan å väntar, Täva är otolig å fattar inte varför hon ska sitta där, dels får man inte gå in på den gården, hon har inte fattat att det är möte på g å hon ser att ja har handen i fickan.

Rätt som det är dyker han upp, hon tittar, sniffar å sträcker sig så långt hon kan i sittande ställning å inte ens lite ragg kommer fram, piper ja visst å är riktigt nyfiken. Ja står där med slakt koppel å är beredd på att hanen kan göra utfall men nepp, han drar med sig sin husse å tittar nyfiket på Täva, hon får ju massa beröm, lek å får gå å nosa där hanen har gått, lös å hon gör inte ens ett försök att dra efter honom! Så otroligt stolt över henne, med tanke på att hon va en rabiat monster i gårkväll när hon såg jack Russell tiken!

%d bloggare gillar detta: