Team IQBaboll

Kategori: Klubbträning

Team IQBaboll > Klubbträning
Omskolning påbörjad

Omskolning påbörjad

image

Täva kan nästan hela appellen inom ipot men inte brukset, eller så är det jag som har fattat fel men i alla fall. Det pågår omprogramering av Täva här hemma. En del moment behövs bara finslipas å andra har ja inte ens börjat lära in.

Det som omprogrameras här hemma är fot. Vi har bytt ut ordet fot mot luft och kör med handtaget, det funkar kanon och igår på klubben hade ja ett kanonsnyggt linförighet, va nästan så ja undra om det va min hund eller inte. Ja kunde till och med göra temposkiftningar utan större bekymmer. Hon har svårt för långsamt men hela hon är ju en reser så slowmotion är jättesvårt.

image

Vi va ju på klubben igår och då fick ja vara med bruksarna lite granna. Jag fick vara med på platsliggning och det va jobbigt för henne. Hon tyckte de va äckligt att ligga bredvid andra hundar så hon pep och kröp. Måste träna mera så hon känner sig trygg. Hoppas ja får hjälp med det.

Sen va de ju budföring, de har ja inte ens påbörjat. Så ja ska försöka komma igång med det på klubben och hemma. Samma med framförgående det har ja heller inte tränat. Tur att båda dessa moment finns med i boken så ja vet hur ja ska träna det. För Inget av dessa moment har ja tränat, någonsin!

På klubben träna ja stegen, första gången räsern fick prova den. Hade den lilla stegen å jäklar va hon hade bekymmer med den. Hon rusa upp, höll på att ramla, trampaigenom så hon fastna i stegen upp, hoppa ner på andra sidan och ja va skitskraj att hon skulle skada sig. Men efter ett par gånger så fick ja ner farten å det såg riktigt snyggt ut, när de gick som bäst kom en annan hund ut på agilitybanan å då fick hon för sig att göra utfall när hon stod på stegen, ja fick lyfta ner henne för hon hade troligen flygit rätt ut! Jag prova ett par gånger till men det fick inte. Hon skulle tvångt flyga på de anda hunden. Tur att stegen är i eliten å inte i appellen, tror inte ja kommer till eliten ens, inte ens appellen heller.

Körde lite apport å ta mig fan, alla gånger utom en satt hon rakt! Så imponerad av henne. Frågan är, får hon sitta framför mig i brukset med apporten? Samma med inkallningen, får hon sitta framför mig å inte fotposition?

Ställande, sittande och läggande under gång va klockrena, hon har problem med sittande men det löste hon…

Fick lite positiv beröm igår oxå a en av bruksarna, han tyckte att hon hade lugnat sig lite än förra gången och han va helt hundra på att hon va en unghund å blev riktigt paff när ja sa att hon är snart 6 år. Berätta varför hon va som hon va och vad som har hänt henne, så ja fick kontakt med en av bruksarna. Hoppas ja kommer med i gänget så ja kan träna störning, platsliggning och budföring med dom. Mitt mål är att hon ska klara appellen i alla fall.

Nån som vet hur bruksspåret ser ut? 300 meter med två apporter och en slutrapport, sen då? Är de som ipospåret? 100 vinkel, 100 meter, vinkel och 100 meter med slut? Vad är de för apporter?

Götene brukshundsklubb

Götene brukshundsklubb

image

Ja samlade mod och packa i  både hund och familj i bilen och åkte de stackars tre km till klubben. Ja har nog aldrig vart så nervös hela liv, inte ens när ja låg på förlossningen och höll på att dö! Det är en helt annan historia.

image

Men när  i kom dit va jag så nervös så ja skaka, Täva gick banans i bilen och människovalpen va tjurig och sambon va nyfiken. Ja ville bara gå å gömma mig. Men  efter vi fick ut människovalpen och hund insåg ja va dumt detta va. Täva vråla som ett lejon, skrek som en fångad gris, skällde värre än en va en hund gör på skalldrev. Att ja inte skämdes ihjäl när ja fick ut henne, å värre blev det.

Ja rasta henne som vanlig i hopp om att hon skulle komma in i bubblan som vi har, hon och jag men nej då. Damen hitta en ny växel å börna iväg. Tillbaka till bilen. Gjorde samma ritual som alltid när hon får på sig träningshalsbandet och koppel, ja tog på mig västen och plocka i leksakerna, fyllde på med godis i fickorna och trädde klickern runt handleden och började gå mot plan. Då gick hon banans. Ja lovar att hela Götene kommun och halva Mariestad och en del av Skara hörde henne. Jag har aldrig vart med om att hon har ljudat så mycket! Ja tänkte att nu vänder ja, jag åker hem. Ja kom i de skruttiaste bilen, har den vildaste hunden som väsnas mer än alla hundar i hop på agilityplanen! Shit, ja skämdes, va knallröd i ansiktet och insåg att ja va “sämst klädd”.

Vi gick till en bänk å satte oss, hon skrek, vråla, skällde å skrek lite till. Ja fick inte nån form av kontakt med henne men helt plötsligt va hon tyst och ja klicka, hon reagera! Yes, nu är vi på g tänkte ja. Förklara för allt å alla om olycka och sjukdomstiden. Tror alla förstod.

Tillslut kom vi ut på plan. Vi jobbade sakta dit å när första tassen kom ut på plan och hon såg att det va ett hopphinder kryp hon sakta in i bubblan, våran bubbla. Ja lät henne hoppa ett par gånger och sen kände ja att hon va i bubblan. Hon tappa den lätt men hon kom in i den!
Vi svansande runt på planen och visste ärligt inte vart vi skulle vara, det va ju ett träningsgäng som körde lydnad och ett gäng som körde BURKS med flera schäfrar, till min enorma lycka! Ja kanske, med lite tur kan komma med i de gänget. Men vi svansar runt. Förflyttades oss hit å dit i kanterna. Ville inte ta plats, störa eller vara i vägen. Hon pendla ut å in i bubblan. Kände mig tvungen att göra nått för att få in henne i bubblan.

Gick tillbaka till bilen och hämta mer godis och apporten, till Tävas stora lycka. Ut på plan, va vid kanten vid ett hinder. Körde ett par hopp. Kopplade om henne till kort koppel, tog apporten å körde apport över hinder. Hennes älslingsmoment! Så klart fixa hon det förutom när apporten kom för långt ut så hon fuska tillbaka. Sambon hörde att hon va riktigt duktig med tanke på allt som hade hänt.

Efter det va hon i bubblan. Ja körde “left” å tragla på (fot fast ja tränar om momentet) å visst briljerade hon på plan, hon fixade allt ja bad om. Inkallning. Stå, sitt, plats under gång. Höger och vänster svänger. Apport, allt! Hon va bäst. Hon reste sig inte ens under plats med en annan hund som körde inkallning. Visst tjura hon, va beredd att resa sig, tjööööt som en stucken gris men hon låg kvar! Ja stor ju bredvid men ändå!

Enda som hände va en annan hund och ja körde left, ja kom för nära, hade henne för nära och den andra hunden TROR ja titta på Täva. Vi skulle gå förbi och ja hade Täva mot den andra hunden. Vi går inte rakt imot utan förbi och då reagerade hon och skulle moppsa upp sig och dra. Där sprack bubblan. Det va MITT fel. Täva va inte mogen för att gå förbi så nära utan mig i mellan men vi gick lika nära förbi igen med mig i mellan och då va det inget. Älskade lilla stjärna.

Men vi briljerade, vi ägde världen hon och jag! Vi va bäst… Vi va där i ca 1,5 timmar och tränade stort sett non stopp. Hon va trött, ja va trött, resten av familjen va inte alls lika lycklig å glad som jag och Täva men vi ägde världen. Visst, ja har jula byxor och en neonrosa väst (Berra, pro Light  tror ja den heter, dyr sak) en halv skabbig schäfer som alla trodde det va en unghund och fick en smärre chock när ja sa att hon är snart 6år! Alla andra hade dyra västar med klubbmärken på, dyra byxor och jackor/tröjor, nya fina bilar å ja har en rostig gammal Volvo 440! Ja vi skämdes rejält, men dom va trevliga, hoppas ja kommer med i bruksgänget.

Smånervös….

Smånervös….

image

Igår maila ja ordförande på Götene brukshundsklubb och fråga om dom hade “öppen träning” för ja hitta inget om det på deras hemsida. Jag lova ju Täva att ja skulle dra igång allt och ja måste ju hålla det. Målet är ju att komma igång med skyddet igen men när ja prata med han igår så va det fullt just nu så ja får satsa på våran klubb här i skogen. De är ca 3 km dit så de är ju nära och bra. Men dom är mer inriktade på agility om man kollar på deras webbsida.

Jag överväger att strunta i spåret i dag och faktiskt åka dit, sitta på en bänk en bite ifrån alla å se hur adhdfäfern reagerar då hon verkligen har svårt för andra hundar. Efter olyckan är hon rädd för andra hundar, visar detta igenom utfall, gap å skrik å enorm stress. Vi får se hur det går. Om jag samlar mod å åker dit med resten av familjen. Huva!

I dag skicka ja ut Täva för att söka rätt på de förlorade apporterna. Hade inget hopp om att hitta dom å Täva är inte tränad på sök så att hon skulle hitta nån va ju knappast troligt, tji fick ja när damen efter mycket om och men hitta TVÅ! Hon kom med om som hon gör i spåret… Sen  hitta ja en liten apport i västen och så rättelsen för gårdagens spår är att hon kom med 6 stycken och inte 5. Alltså va det nog bara 8 apporter och inte 10 som ja trodde.

%d bloggare gillar detta: