Team IQBaboll

Månad: maj 2016

Hurtta Aktiv sele och stretchkoppel med vadderat handtag

Hurtta Aktiv sele och stretchkoppel med vadderat handtag


Jag skrev ju om min Dog Copenhagen sele som paja på första promenaden och hur jävla besviken jag är på selen då ja gilla den och Täva trivdes riktigt bra i den. Överlycklig över att Csigora är så snabb i leverans å fick hem min Hurtta sele, provar den å då är den för liten! Ändå följde ja måttabellen…


Täva HATA selen oxå så det blir att skicka tillbaka den igen och fortsätta leta efter en annan sele till henne. Dog Copenhagen tror det är fabrikationsfel på selen men ja älskar Hurttas stretchkoppel med vadderat handtag. Nu jävlar ska det tränas att INTE dra i koppel! Nu kommer hon få en signal när kopplet tar slut men synd det inte är antiglid som ja älskar! Eller så tränar ja med bägge kopplen så ja vet att ja har ett koppel ja k an hålla i ordentligt när det krisar vid ett hundmöte!

Aldrig mer Dog Copenhagen!

Aldrig mer Dog Copenhagen!

Jag kommer ALDRIG mer köpa detta märke, är så otroligt besviken på selen å så fort den andra kommer så åker denna i soporna. Va så många på Facebook som sa att den va så bra, satt bra osv å visst sitter den okej men den är skräp! Har nog aldrig vart så här besviken på en så dyr produkt som denna sele!

I fredas kom paketet med den efterlängtade rosa selen, en lätt å tjusig rosa sele med fäste på ryggen och i fram plus den hade handtag. Jag blev störtkär och helt salig när ja fick den. Täva verkar gilla den skarp men den är SKRÄP!
Efter en promenad med ett ganska så halvrabbiat utfall så gick sömmarna sönder på ringen på ryggen. Efter en liten stunds lek med en mässingpingla på ryggen gick sömmen till den lilla plastringen sönder! Undrar mest va den ringen i plast är till för? Ska man fästa en idbricka där kanske? 


Täva har storlek L och det är precis så hon kan ha den, den är nästan förstor för henne och med tanke på hur stor den kan bli så borde den ju hålla för en liten tanig fäfer på ca 20 kilo, eller?



Jag skickade bilder på sömmarna till Csigora och fråga om det ska vara så eller om det e nått fel på selen. Hon svara med en gång  med att den ska reklameras och selen är nu reklamerad och i utbyte får ja en rosa Hurtta Aktiv sele OCH Hurtta stretchkoppel med vadderat handtag. Det vadderade kopplet är ja nyfiken på, ja hoppas det ska underlätta lite för mina leder och att det inte ska göra så ont när hon drar. Hon börjar bli lite bättre men så fort hon tappar fokus så drar hon nått så in i helvete. MÅSTE BARA SKYYYYYNDA SIG FRAM FÖR ATT NOSA!

Lite kul att det står den 30 som beräknat leveransdatum då det är i går och mailet kom i går. Men har ja tur så ligger detta paketet i lådan i dag. Va samma med Dog Copenhagen selen, beställde den på torsdag natt, och fick den på freda. Det där är snabb leverans och det är nog det bästa jag vet! Tack Csigora!

Väktarkoppel av antiglid/supergrepp, supererbjudan!

Väktarkoppel av antiglid/supergrepp, supererbjudan!


Jag har som ni vet problem med Täva och hundmöten och ja har svårt att hålla i henne när hon gör rabiata utfall mot andra hundar. Jag är fullkomligt förälskad i antiglid eller supergrepp som vissa säger. Jag har det som vanligt promenadkoppel, spårlina och kortkort koppel som hänger i halsbandet när ja tränar.

Nu har K9-Sport kommit ut med ännu en produkt ur deras egna sortiment och det är ett antiglid/supergrepp koppel av väcktartyp. Alltså är det som ett vanligt koppel MEN det har ett extra handtag nere vid kroken. 

Jag har provat detta koppel och ja säger en sak, ALLA MÅSTE HA ETT! Jag fick ett hundmöte och Täva gick banans på labben, hon hoppa, gorma, skällde å skrek som bara den å ja fick hålla henne riktigt nära och handtaget satt precis lagom ifrån henne, ja kunde hålla i både selen och kopplet och ja kände verkligen att ja hade grepp och va inte alls orolig att ja skulle tappa henne. När hundmötet va över och hon lugna ner sig så gick vi vidare, kopplet känns som vanligt, inte alls irriterande att handtaget sitter där nere, handtaget stör inte henne som många andra koppel av denna typ kan göra. En del fastnar hon i när hon går å en del har lösa handtag som sitter fast med kardborre som snabbt slutar att funka men detta handtag märks inte av.

Vill du ha ett du oxå med hela 30% rabbat?  Klicka här och skriv SUPER (Måste vara stora bokstäver) rabattrutan kommer upp i kassan och man kan välja mellan många olika färger, silvrig pistolhake, pistolhake av mässing (stor å kraftig krok) eller BGB krok som jag har. Kopplet är ca 2 meter och 2 cm brett.

Det spelar ingen roll om kopplet är blött eller du är blöt så har du grepp, att ha handtag där nere kan underlätta vid hundmöten, när man joggar och man behöver av nån anledning hunden nära eller som ja har, människovalpen håller i vanliga handtaget och jag i det andra så kan han gå låtsas att han promenerar med Täva å fiffelura.. Då behöver inte ja vara orolig att hon ska dra omkull honom och hon sticker efter det hon nu reagera på. Det bästa med hans koppel är att dom är nitade och inte sydda plus jag har ett koppel och lina som är minst 3 år gammalt och det är fortfarande lika bra, det fattas inte ens gummi på det. När man har köpt kopplet känns det lite stelt å stumt men efter man använt det ett tag och bandet har mjuknat lite så är kopplet VÄLDIGT mjukt och behagligt runt handen.

Med grus i trosorna

Med grus i trosorna

Det tillhör min vardag att ha grus i trosorna å blöt om röven. Ja det är sant! Då ja inte kan ha västen på mig så får ja helt enkelt komma på nått annat sätt att förvara leksaken när vi tränar. När vi går promenaden så har ja oftast leksaken i BHn eller mellan tuttarn, det funkar så länge leksaken inte används då det e lite bör att knöla ner en stor kampis eller bollar, fast den lilla bollen är inte så svår att ha mellan tuttarna men de stora. Det ser ut som ja har en extra tutte.

Men när vi tränar aktivt är det en del bör, försenad belöning osv om ja förvara leksakerna i fram så ja kom på att ja stoppar ner det i byxorna i bak! Dels så är leksaken utom synhåll, får automatiskt bakbelöning på vänster sida och ja har inte en hund som går framför mig som en krabba baklänges! Ja hon kan gå en hel promenad baklänges i hopp om att få leksaken!

Men då det är grus där vi tränar, det är fluffigt skinn och ja har en drågglas till hund. Alltså, blöt leksak som all skit fastnar på å när ja knölar ner leksaken igen händer det mer än en gång att leksaken hamnar innanför trosorna å vipps så är trosan blöt å allt grus hamnar, ja ni fattar! Men det funkar! Ja skiter i fickorna i fram, alla krokar å ringar som är i vägen, det enda ja e ute efter är bakfickan! Men ja kanske skulle uppskatta framfickorna om ja hade en väst som passa mig. Alla ja kollar på som har väst ser det så himla stort, luftigt å bekvämt ut å på mig ser det ut som ja e en Pink marshmallows! Antingen så har ja bara provat försmå västar eller så är det som så att det finns ingen som är anpassad efter en marshmallow.

Men då kroppen fortfarande skriker av smärta efter kattmötet i trappan och å en å annat utfall så har nu Julis K9 hetshalsbandet åkt på och det har underlättat en hel del. Men hon är tokstark så det blir ju ändå en hel del ryck å slit från hennes sida så ja ska se om ja kan hitta nån bra expander eller koppel med expander i, det MÅSTE vara rosa!

Vi har även kört en del Dogporkour och nu har hon äntligen lyckats hålla ihop och klara alla pluttar som finns. I början kutar hon på men när det mer å mer glapp mellan varje saktar hon av, oftast har hon hoppat ner men i dag lyckades hon hålla ihop ända fram till den sista. Det är så mycket glapp mellan varje plutt att hon kan hoppa ner, gå ett till två steg och sen hoppa upp på nästa. Vi hitta även en ny grej att träna på, en av dom stora krukorna växer det inget i, så den fick bli hennes nya projekt. Det växer nån barrväxt i så det e lite svårt att hålla koll på tassarna då det är ganska tjocka grenar.


Pluttarna va en gång i tiden parkeringsskydd till hotellet och dessa krukor va oxå till hotellet och det va riktigt fint innan de gjorde om det till flyktingförläggning, tyvärr. Det finns till och med en svensk skräckfilm där de pratar engelska som är inspelad här innan dom renovera det och måla det rosa. Så ja tror inte nån bryr sig så mycket om en hund travar runt i en av dessa krukor då ingen har brytt sig om detta sen de byggde om det å inte innan det heller. Tyvärr tycker inte flyktingar om att man går där å hojtar, gormar, gör utfall mot Täva, även försökt att rycka loss henne från mig då ja har haft fullt upp med att undvika bettskador. Har hänt en hel å en gång så gick en äldre herre fler oss och när ja släppte Täva lös börja han vissla på henne, ja försökte styra henne att INTE gå dit men tillslut tröttna ja å lät henne komma i full fart mot honom, han börja backa, se lite smått panikslagen ut å börja vifta med armarna, innan Täva kom fram vissla ja till å hon tvärvände å ja kollar surt på gubben. Sen dess visslar han inte efter henne eller försöker locka henne till sig. Undra va han tänkte å hade för plan då hundar inte alltid är så uppskattat av dom!

Katter i trappan!

Katter i trappan!

Jag är kattägare, vart det i över halva mitt liv å lite till, ja har bott i stan, på landet, i utkanten som ja gör nu. Jag har haft både inne och utekatter och inne/ute katter. Men en sak kan ja inte förstå, hur kan man bo på andra våning och ha 4 katter som är inne/ute katter som tillbringar mer tid i trapphuset än ute?


Min wilda är innekatt numera, innan vi flytta till trean va hon ute/inne katt MEN hon gick in å ut igenom balkongen. Hon fick inte vistas i trappan för att ja ville inte hon skulle bli instängd i källaren eller förorena på nått sätt. Hon trivdes bra med att gå ut å in där å kom rätt ut i naturen. Wilda är så pass gammal att hon har vart både ren innekatt å inne/ute katt under sina 15 år. Visst försöker hon smita ut på balkongen å tro att hon kan komma ut å leva rövare i naturen men när hon ser att det är lilla högt som tredjevåning ja då står hon å tittar å sen får hon gå in. Ja tvekar inte en sekund på att hon skulle hoppa! Hon må va liten men hon är tuff som ett lejon.

Jag blir tokig, ja får nu mera gå ett extravaganta i trappan för att slippa nån av de elaka katterna, får Täva en chans så nyper hon katterna. Jag har försökt med alla medel som funkar men är det inte hennes katt ja då ska det jagas till fan avlöser sig! Å kommer hon i kapp en katt ja då kommer inte den katten leva nån mer. Peppar peppar ta i trä, hon har ännu inte lyckats ta dö på någon ännu! 

I dag kolla ja som vanligt om det va nån katt i trappan, hitta ingen så ja koppla Täva, körde samma race som vanligt (läs mer om det här) å när Täva kommer utanför våran dörr börjar hon idiotsniffa på golvet, jaja tänkte ja, då har nån katt gått ut nyss eller grannens shiba. Men Täva är uppstressad å ju närmare ytterdörren vi kommer ju mer stressad är hon. Va fan tänker ja å ser att ja då sitter det en katt där! Å så klart har den katten ingen vett att gå ner å gömma sig utan ska tvånget ut han oxå å startar ett krig med Täva.

Ja får Linda kopplet runt halsen på henne så ja kan hålla hennes huvud från katten så hon inte nyper den å Täva är mer vit än svart då hon stressmjällar som fan! Öppnar dörren å katten sticker å Täva gör ett tappert försök att sticka efter så ja höll på att ramla å får ännu mer smärta i handleden. Väl ute så går hon ca 70% av promenaden å letar, spanar å sniffar efter katten.


Hon kommer på andra tankar när hon ser grannen å hennes shiba å går upp ännu mer i varv, å så klart ska nån tvånget rasta sina bjäbbande russlar precis henne, kunde dom inte bara väntat nån minut så ja kunde passerat med Täva, näää! Ut med dom ur bilen bara när hon ändå ser att ja har problem med Täva!

GHAAAA! Det är en sån där dag som allt bara går snett, Täva har haft ett par sånna dagar i rad nu, enda sen ja upptäckte knölen på henne, hon är inte loj längre utan mer speedad å uppmärksam å “arg” så ja antar att knölen gör ont eller så har hon pms för det är dags för löp snart! Men ja kan säga att Biltemas spårsäkerhet storlek 4 håller för en väldigt frustrerad pmsfäfer på ca 23 kilo! Ja trodde inte den skulle göra det.


Så nu blir det att gå med Julius k9 hetshalsband tills ja får ordning på detta med katterna, ja vill inte behöva göra om det där med kopplet för att hon kommer att lyckas komma loss å dra efter å det får absolut inte hända. Jag vet en hel del människor är imot denna typ av halsband men då undrar ja, va är skillnaden mellan ett 4 cm bredd stumt halsband och ett som har ett handtag på? 

Jo jag har pratat med grannen men hon säger prompt att hennes katter INTE gör så eller så är det nån som har släppt in dom. Rätt knepigt att dom blivit insläppta då dom flyr när en människa kommer, sen vet ja inte hur många gånger vi har trampat i kattbajs å de stinker kattpiss…

Knölen är fortfarande kvar men den känns inte lika hård å den är inte riktigt lika stor, det är inte mycket som har minskat men då den sitter i huden, kan nu greppa den å flytta den i huden, själva knölen sitter ju fast men men den går att flytta runt, huden går att flytta runt. Svårt att förklara så antingen är det en köttet som har korkat igen eller en fettknöl. Ska prata med en vett på måndag å se om ja kan få en tid för kontroll. Schäfer får ju lätt cancer tyvärr.


Där sitter knölen, kolla noga så ser ni att pälsen är ruffsig å ja hon är mjällig/matt i pälsen efter kattmötet i trappan å synen av russlarna å Shiban! Hon stressmjällar å det inget ja kan rå för då ja inte kan få ner henne i nivå då det exploderar i stress å trappas inte upp utan det är allt eller inget på henne. 

En KNÖÖÖÖL!

En KNÖÖÖÖL!

Vart fan kom knölen ifrån? Igår eftermiddag upptäckte ja en knöl på ryggen och ja trodde helt enkelt det va en sån där “superdundermega finne” som hon har haft ett par stycken, det är en taljköttel som har blivit förstor å spricker å då klämmer ja ur det som är där i sen försvinner den men när ja klämde på denna knöl va den stenhård, typ som hon får efter en fästing men vart ja än Titta på den lilla knölen fans det inget bitmärke!
I dag har knölen blivit lite större men är fortfarande hård, så ja ska avvakta över helgen å se vart detta slutar.
Men även i går eftermiddags började hon bli loj å inte riktigt sammarbeta och ja tror det hänger ihop med knölen eller så är det ett löp på g! Därför har det vart lite tyst från oss!

Team Pink Marshmallows 

Team Pink Marshmallows 

Som ni vet skrev ja ju för ett par dagar sen om att min älskade rosa väst från Jami Hundsport va förliten men skam den som ger sig, i dag lyckades ja knäppa den men ja tror bestämt att ja får byta namn på oss, låter Team Pink Marshmallows bra? En bloggvännina till mig har köpt en likadan väst fast en turkos då hon är galen i den färgen och det va jubileumsvästen, hon beställde xxs och den är för stor för henne? Jag har XXL och ja får då fan inte plats i den, som hon skriver så ska man vara liten inom hästsporten och man ska vara stor i hundsporten, det stämmer inte. Ja kan glömma att köpa ett par ridbyxor för det finns inte i min storlek men min väst finns i två storlekars till!

Men jag har ännu inte bestämt mig, ja kolla måtten igår på den rosa Arrakvästen å ja ligger vid 3 XL å de visste ja ju redan men även 4 XL skulle passa, men då har ja bara ett problem, köper ja tre eller fyra XL så kommer den va döstor vid bröstet/axlarna, denna XL är förstor runt bröstet/axlarna,men frågan är om Arrakvästen är sydd som PROvästen, men jag TROR ändå det kommer bli döstort så det kommer bli obekvämt med allt fladder, jag hade det problemet förut att alla kläder va försmå runt bröstet men nu är det höfter å magen som sätter stopp för allt!

 

Som ser sitter den bra över tuttarna men den är lite för stor/lös över axlarna men magen å höfterna är det tvärkört, men det finns en fördel med denna väst, den kan man dra upp dragkedjan nertill så den blir lösare där nere och när ja tog med tokfäfern ut för en runda blev det riktigt ADHDvarning på henne, hon gick banans å gjort allt i sån iver att inget gick bra *haha* men hon blev så där toklycklig bara hon kan bli när man tar på sig träningskläderna fast det bara va en enkel promenad men lite koll på vart i lydnaden vi va.

Att hon kan fot till dödagar vet ja (utom nära hundmöten å plogar jätteduktiga) men att stå under gång va nått hon totalglömt! Det gick bara inte gå tillbaka, hon stanna (efter några extrasteg) men att gå tillbaka gick inte, då satte hon sig för tidigtg, gick till mig, eller ja, ställde sig som hon själv ville å gjorde nått annat, undra varför då hon va riktigt duktig på stå, sitt å ligg under gung men nu har ja ju nått att träna (har haft idétorka ett tag) Så bomba mig med idéer på hur man tränar in stå å stanna med en gång å stå kvar! Hon är 5, lite speciell med stå hon tror nog hon ska bli känd å klämd på, mätt eller nått annat obehag. Hon tycker INTE om att man är i hennes bubbla utan tillstånd å då sjunker hon ihop så ja tror det kan ligga nått i det. Ja hon är klickertränad.

Så, nu får julgrisen träna benranglet i lydnad igen, ja ska då fan komma i min väst. Jag har även påbörjat smärtutredning på min kropp, igår va ja på vårdcentralen för att prata med läkare och lämna en del blodprover. Dom ska justera medicinen för sköldkörteln, byta ut medicinen ja har då den tydligen inte funkar på mig då ja inte mår bra, värdena är bra men ja mår inte bra, ska in i övermorgon för röntgen av händer/handleder, höfter och fotleder/fötter och se om det är nått vajs där, begärt att göra en inflammationutredning i fall det finns nått där, reumatismprov (igen) osv. Och ja tror ärligt att läkaren LYSSNADE och inte skyllde allt på sköldkörteln! Vi får se, men detta kanske ni inte vill läsa om, eller? Det är ju en del av min hundvardag att ha ont och inte kunna träna som ja vill pga min kropp.

Hurtta eller Baggen?

Hurtta eller Baggen?

Jag har problem, ja kan inte bestämma mig för vilken sele ja ska välja, står mellan två olika selar och ja kan inte bestämma mig för vilken ja ska ta. Baggen eller Hurtta?

Baggen har en Joggingsele som kan passa min lilla dam, den är lätt, väger nästan inget och den är ganska snygg.


Täva är kräsen på utrustning, ja har nog prova alla selar, halsband som finns och det få grejer hon verkligen gillar. Nu har ja lyckats knäcka koden på vad det är för nått hon vill ha på sig. Det ska vara lätta saker, det får inte väga nått alls och just Baggens sele väger nästan inget, den är rätt så ställbar MEN det finns inget handtag på ryggen (plus den finns i rosa) och handtag är nästan ett krav på henne om det inte finns handtag längst ner på kopplet. Jag vill kunna ta tag i henne, dra henne intilliggande och hålla henne nära i fall hon gör ett utfall!

Såg även på Baggens hemsida att det finns halsband i samma serie som denna sele, är det nån som vet hur de e? Är dom oxå lätta som selen? Rekommenderar ni detta märke? Aldrig ägt nått från Baggen.

Hurttas sele har handtag, är ställbar MEN den väger mer! Den är ganska tung men många säger den är bra, när ja kolla på den så är den ganska så bred i bröstbandet och Täva är ganska trång med V form på bröstbenet. Sen finns den i rosa men en del säger att spännena inte håller sin position så den ställer om sig och det får INTE hända för hon kan krypa ur den!


Så hur ska ja göra? Finns en sele till men den har j ante möjlighet att prova på henne så det är mellan dessa två.

Dörrar

Dörrar

Det finns nog ingen hund som hatar dörrar och vad en dörr betyder som Täva. Jag skojar inte, om fick bestämma skulle all form av dörrar försvinna från jordens yta, det gäller även grindar och annan form av mekanism som man måste sitta, vänta på att det öppnas och sen vänta lite till innan man får gå/hoppa förbi.


Nu när vi har flyttat till ett nytt lägenhetshus och på ANDRA våning är det ännu fler dörrar och mer krav på damen att sköta sig, man får inte dra rätt ut, rätt ner å hoppas att antingen ytterdörren är öppen eller källardörren så man kan dra en repa å kolla om grannens katter är inne.

Jag har haft detta bekymmer med henne sen dagen ja hämta henne, hon kan sitta och vänta men fuskar mer än gärna, gnäller, piper å skriker, skakar å stressar upp sig så enormt mycket så fort hon ser en dörr eller vet att vi ska igenom den. Samma med grindar för den delen å ännu värre är det om det är en BILDÖRR då går hon banans om den inte öppnas fort nog å man MÅSTE sitta å vänta tills man får ett varsågod å hoppa in eller ut. Det handlar inte om att hon är rädd utan höjer sina förhoppningar på att antingen ska det tränas, åka till sin enda hundkompis, gå promenad (en enkel promenad räcker), nån av katterna är i trapphuset eller våra bambisar går förbi. Allt i hopp om att få komma UT så fort som möjligt.

Men jag har krav, man får inte gå ut utan först får man gå till dörren, sitta rätt vid dörren, sen tar ja på mig utkläder efter väder, sen tar ja på henne utrustning efter det behov som behövs, i bland är det selen, i bland halsband, i bland är det långlina. Sen öppnar JAG ytterdörren, redan här är Täva i full schå med sin opera å inväntar varsågod, JAG går ut, hon får sitta kvar då grannen mitt i mot oss har oxå en hund som har liknande bekymmer som henne och vill inte att dessa två ska krocka å allt blir värre. Sen får hon gå ut, men får sitta bakom mig vid dörren (se översta bilden) sen går vi ner, sakna men säkert å hon får gå bakom mig så ja kan avstyra eventuellt hundmötet eller en katt i trappan. Väl nere vid den andra dörren är det värst. Här är Täva tvärlåst på att kolla ut, det kan gå en hund förbi, en katt eller Bambi eller vad som helst, tex det fäferätande trollet som bor i skogen eller en snökatt som har vaknat förtidigt ur sin divala.


Men hon VET att man får inte komma ut för en man har kontakt å ja känner i hennes sinnesstämning att hon är relativt okej att gå ut och ja har kontakt med henne. Då öppnas dörren å hela världen blir helt plötsligt lite grönare, lite ljusare å fruktansvärt mycket roligare. Men ännu får hon inte komma ut, jag ser inte om det är nån hund på gatan för är det ett hundmötet så tidigt är det omöjligt att avstyra det å speciellt om det är den lilla russelflickan, då är det bara vända håll å hoppas på att hon glömmer henne efter halva promenaden.


Jag öppnar dörren, Täva vet att det är ett moment kvar innan man får komma ut och det är att ja går ut å hon får sitta kvar, ja kollar lite snabbt, begär kontakt å sen får hon gå ut, helst bakom eller vid sidan tills vi korsat vägen så hon inte blir påkörd för vissa kör som idioter fast det är Max 20 km/t här. Efter det är det som vanligt, antingen en Långås, en kort med små äventyr, en latmansgrej igenom att släppa henne lös på åkern så hon får göra som hon vill.

När vi går in är det samma grej fast tvärt om. Allt för att undvika krock med katter eller grannens shiba. Vill inte att Täva ska bli mer stressad/frustrerad/irriterad osv om hon krockar med Shiban och hon blir mer osäker å mer uppjagad.

Jag har provat att strunta i dessa moment men det blir värre, hon skriker, gapar å vrålar, rymmer och blir näst intill okontaktbar. Hon behöver dessa regler, moment för att förstå att man får inte sticka rätt ut. 

Har ni några tips? Jag har nog provat det mesta men detta är de som ger best resultat men ännu inte det ja vill ha, jag vill ha en lugn hund, en tyst tjej som inte stressar upp så fort det är en dörr. Men hon är ju en schäfer oxå å dom är inte alltid så tysta å denna tjej vet verkligen hur man låter.

Skadad matte, rolig promenad

Skadad matte, rolig promenad

Jag har som ni vet övervikt och medicinska åkommor som gör att ja kan klassas som en julgris men jag har ett annat problem som inte beror på min vikt utan ingen vet vad det är för fel, jag har ont i mina leder. På vintern är det värre men då gör det ont lite överallt, på sommaren så gör det ont på vissa ställen. Smärtan kan klassas som en rejäl stukning men ingen vet VARFÖR jag har ont.

Så för att inte få dåligt samvete över att man kan gå flera km om dagen på promenad så får man välja en kortare sväng men aktivera adhdfärfern med spännande saker. Tex att klättra upp på varje sten, balansera på elskåp, plocka upp kopplet från backen, träna “left” (hon kan kravlöst fot men går som en pottaskit och kan hjälpa till och ploga på vintern) med extern belöning (det är skitsvårt enligt henne för det fäferätande trollet kan sno leksaken) så att bara gå 10 steg från leksaken är dundersvårt, att svänga mot leksaken är nästan omöjligt å att få henne vara tyst är uteslutet MEN hon får jobba med skallen.

I dag körde vi en sån promenad, klättra, gå runt träd, plocka upp saker, left osv. För att vara så otränad, ofokuserad osv så gick det förvånansvärt bra. Till och med hundmötet med den skällande labben valde hon att gå fot med kontakt i stället för utfall! Okej, jag hade belöningen framme men att hon hellre valde att vara med mig i stället för att fara rätt ut är helt otroligt!

Elskåp är kluriga att komma upp på och man måste verkligen ha full koll på tassar och tunga. Men efter lite fundering, försök så kom hon upp, hitta balansen och hade full fokus på mig i stället för katten som gick bakom oss.

En stor sten är också klurig då man dels måste hitta vart kanterna går så man inte backar av den, man kan även sitta, ligga och stå på den. Bra träning för en fäfer som har noll koll på tassarna.

 

Eftersom jag har min smärta i höger hand och nedre del av ryggen är det svårt att böja sig plus det gör ont att använda tumme och pekfinger så får damen helt enkelt plocka upp koppel, nycklar och allt annat ja har fickorna som man kan “tappa” och ge till mig. Allt för att få en kampleksak. Hela hennes värld består att få en leksak, en boll eller kampis.


Vart den kommer ifrån vet ja inte men den va NY! Alltså så måste ja köpt eller fått den rätt längesen å helt enkelt lagt den i lådan och glömt bort den. Denna kampis är nästan lika rolig eller bra som den lilla bollen men denna är lättare att ta med sig än boll. Då min älskade rosa väst har krymp så får man ha allt i fickorna eller stoppa den i BHn. 

Vi har fortfarande beslutsångest ang selen, har nu tittat på de flesta y selar med vadderingen i bröstet och nu är det Hurttas Aktiv eller en modell från Baggen som står högst år listan. Men ja kan inte bestämma mig. Täva har det väldigt trångt mellan frambenen och typ V formad bröstkorg. Hon är så liten så hon hamnar ALLTID mellan storlekarna så nästa gång ja åker till stan får ja släpa med mig yrvädret med risk att dom får plocka upp allt på hyllorna igen.

Vilken sele tror ni passar?

Är man fet så är man fet…

Är man fet så är man fet…

Ofta får man blickar, små viskande ord bakom ryggen, pekande å utfrysning på grund av sin storlek på kroppen. Detta är inte enbart på plan utan även utanför, man kommer lixom inte med i gänget för man inte har fina lundhagen byxor eller nån tjusig väst med logga på ryggen å nått annat välkänt märke på tröja å skor. Varför? Varför får man inte vara med för att man är fet?
Tror ni inte jag är väl medveten om hur ja ser ut? Tror ni inte att ja ser mig själv i spegeln varje morgon å tror ni inte att ja fattar hur rund jag är när ja tar fram en tröja som man kan ha som tält? Är jag en sämre hundägare för jag är fet? Är ja en kass matte för jag är rund? 
Har inte ni som ser snett på mig fattat att jag kanske har en sjukdom som gör att jag är tjock eller kanske flera som gör det svårt att tappa i vikt? Jag kanske äter mediciner för olika sjukdomar som gör att jag är rund som en badboll (haha, där e en del av namnet på bloggen)

Men nu är det kris å pannkaka, jag rota fram min väst, min fina, rosa väst ja fick 2013 å det är precis så det går att knäppa den! Jag har alltså ökat ännu en storlek till, förut va ja glad över att ja fick plats i XL nu handlar det om XXL eller XXXL. Inte finns det fina rosa byxor, inte ens några hundbyxor i min storlek om det inte är män storlek. Inte kan ja köpa ett par byxor som är tre storlekar försmå bara för att ja ska bli en i gänget. Så nu står ja där, fet som en julgris pga av sjukdomar, medicinering och barnafödande och inser att ja är fetare än en julgris. Hur ska ja göra???

Jag vill oxå vara en i gänget, jag vill oxå ha märkeskläder, fina västar, tjusiga skor å trendiga byxor. Men jag jag har hittat för 500:- en rosa väst av välkänt märke! Jag ska köpa mig en ny väst i ännu större storlek och ja ska leta rätt på nån som kan trycka/brodera mitt lilla rosa tvåmannatält med våran logga, min och Tävas, Bloggens adress ska oxå vara med! Är det nån som vet vart man lämna in och få tryck utan att det kostar en halv förmögenhet?

Är det nån som vet vad storlek 48 är för storlek av Arraks kläder? Hitta ett par rosa byxor, dom kanske passar? Är dom stretchiga? 
Är det verkligen inte bara jag som är fet som en julgris som inte kan hitta bra, prisvärda och passande kläder, är det nån mer som har samma bekymmer? Hur fan gör jag? Vill inte åka till klubben i mjukisbyxor, få blickarna, kommentarerna, utfrysningen osv bara för att ja har en medicinsk åkomma som resulterar i fett!
Jag tror inte hundägare av modell stor är sämre, ja tror inte att mattar och hussar av modell elefant är sämre. Ja tror vi är precis lika bra som alla andra om inte till och med bättre, vi kommer på sätt att träna in ett moment på ett annorlunda sätt för vi har problem med att tex böja oss, svårt att gå fort eller till och med svår att gå ändå. Jag vet tex en som kör IPO i rullstol och ja, han spårar i rullstolen oxå. Jag vet en som har svårt att röra sig som kör hög klass av agility och matte står kvar vid start och dirigerar hunden där ifrån så nej, vi är inte sämre, kanske till och med bättre för vi kommer på lösningar på ett problem som ni inte har… Tjockisar är bäst men på grund av att man ska vara pinnsmal, inte ha några bröst eller rumpa, midja eller nån form av former så finns det inga kläder för oss, vi får leta, jaga, prova, skämmas osv för idealet är i dag pinnsmal! 
Så kom igen alla med former och visa att ni kan, tipsa om kläder som finns i stoooora storlekar och gärna i nån annan färg än svart!

Välkomna tillbaka

Välkomna tillbaka

Jag har fakatiskt fått förfrågan om att börja blogga igen, det va ju kul att nån sakna mig! Varför fattar ja inte men tydligen så är vi saknade där ute. Men nu ska ja försöka igen, skriva om lilla Täva och hennes träning och vardag.
Det har hänt mycket, massor om, vi tränar fortfarande på att inte äta upp andra hundar, att börja gå på höger sida på promenader, att inte dra (hur nu det ska gå då hon fortfarande gör det efter 5 år) men vi tränar inte så aktivt längre på klubben då hon va för gamal enligt bruksgruppen och man skämdes för att hon va så gamal men ändå va vi först dit och sist där ifrån och Täva hade fortfarande ord/energi till att träna medans deras unghundar va trötta efter 20 minuter på plan! Men då brukest verkar uteslutet så får vi antingen satsa på nått annat eller strunta i klubben. Har inte riktigt tänkt igenom det än.


Som ni såg på instagram så fråga ja om hur ni gör när ni klipper klor. Täva tar ja bara med ut på promenad, stannar på lämpligt ställe, hivar fram tången och klipper henne ståendes och sen fortsätter vi promenixa. Hur smidigt som helst och det är mindre stress, skrik, gap å trams från henne för hon vet att antingen får man springa lös eller en leksak. I dag va det kampskinnet som belöning.


Skrev oxå att vi tränar på “höger”, det e enbart en latmansgrej och brist på idé att träna. Det menas helt enkelt att hon ska gå på högersidan och vi har delad mening om vad som är höger, enligt henne är att kuta över till vänster så fort man får en chans eller studsa rätt ut och nästan dra omkull mig. Men det börjar funka lite att gå på höger. Sen när ja gick och träna i dag på höger så kom ja på att nu kan ja gå åt andra hållet på “Wallqvistrundan” och helt plötsligt blir inte rundan lita enformig och tråkig! Plus höger funkar bra i trappan då damen ska knacka på hos alla när hon går upp med svansen, går hon på höger sida så går hon brevid räcket. 


Så välkomna tillbaka, tack för ni saknat oss och som bonus finns det en facebooksida om just bloggen! Kika in där och gilla så kommer blogginläggen upp där, enbart för DIG! Vi finns även på instagram och följs oss om du vill. 

%d bloggare gillar detta: